springa

sist jag sprang en mil var jag, om jag ska vara helt ärlig, så chockad att jag nästan förträngde det faktum att det kunde stämt. "jag var hög på känslan"- typ, men att jag egentligen inte allt skulle klara det igen. Så jag var redigt nervös när jag snodde på mig löparskorna imorse och taggade. Och vem klarade det nu?! jaaag! det var tungt i benen dock så jag tog två gåpauser som sist, vilket känns helt okej! nu har jag bevisat det för mig själv. Jag kan verkligen, och det finns inte längre några ursäkter till att inte KÖRA! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0